Första gången jag besökte Abu-stugan slogs jag över den kungliga och statsmannamässiga andan som fanns inrökt i timmerstocksväggarna. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på hur många gånger kungen och andra statsöverhuvuden har besökt stugan i Ekeberg. Att bastun i källaren dessutom är designad av självaste Urho Kekkonen gör inte stugans aura mindre. Men när jag förra veckan var tillbaka, så slogs jag av hur denna aura börjat falna. Abu:s stolthet känns inte lika stolt längre. Väggskåpet med alla Guldrullarna var borta, saker var trasiga och känslan var så där allmänt dyster. Och chanserna att Kronprinsessan kommer att ta dit med sin Daniel för fiske och lite kunglig romans är nog inte så stora. Jag vet att fabriken och kontoret i Svängsta har decimerats rejält de senaste åren och det finns förmodligen inte resurser att hålla efter stugan, som därför, ledsamt nog, har fått en oförtjänt låg prioritet. Finns det då ingen fiskeintresserad Christian von Koenigsegg? Någon som kan köpa tillbaka Abu, blåsa nytt liv i fabriken i Svängsta och ta hand om den förut så stolta pärlan i skogen vid Mörrumsån.Under tiden får jag nöja mig med att åter roas över tanken, att jag åtskilliga gånger suttit på samma "tron" som både Kungen och Silvia.
(Bilderna är hämtade ur Napp och Nytt 1977)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar